dec 22

VDcoachen reflekterar över tiden & livet

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Årets slut närmar sig och det börjar bli dags att göra bokslut. Vad har kännetecknat det här året i stort? Vad har varit riktigt roligt och värt att fira? Vad har varit svårt? Hur har du hanterat det? Är du igenom än? Vad har du lärt dig? I följande text vill jag ge dig lite perspektiv och frågor att fundera över inför det nya året.

Jorden

Perspektiv
Jag skulle vilja börja med att påminna om de stora cyklerna. Planeten jorden har funnits i knappt 4 miljarder år och den första människan (homo sapiens) sedan 125 000 år. Jorden har varit med om ett antal istider, upp till 100 000 år i taget. Sett i det lite hisnande perspektivet blir vår egen tideräkning förhållandevis nära. Den inleds med Jesus födelse för över 2000 år sedan. Så stort var detta fenomen att vi än idag har vår tid kopplat till en man som stod upp för kärlek, förlåtelse och helande.

Drivkrafter
Ett budskap som är lika aktuellt idag – drivs vi av kärlek eller av rädsla? Vågar vi möta en ”okänd” och det okända med öppenhet och tillit?

Hjärnan är inte att leka med
Nuförtiden vet vi mycket om vår hjärna. Amygdala är den del i hjärnan som står för våra primitiva försvarsfunktioner – som i alla lägen försöker avgöra om det vi möter är ett hot eller inte. Initiativ, koncentration, omdöme och beslutsfattande sker från pannloben – den är tillgänglig först när vi känner oss trygga och upplever tillit.

Psykologisk trygghet
Jag har nyss läst att Google har urskiljt psykologisk trygghet som den enskilt viktigaste komponenten i de team som är framgångsrika. Det stämmer väl överens med vad många andra också har erfarit – här kan du läsa mer om det. Det är med andra ord väldigt viktigt hur vi är med varandra – hjälper vi till att skapa trygghet och tillit eller väcker vi den andres försvarslust? Med lite medvetenhet är detta en enkel sak att träna på och utöva i varje enskilt möte. Pröva t ex med ett leende och ett tyst ja till den/det du möter.

Stress
I vår tid, och nu talar jag närtid, är stress ett alltmer pockande tillstånd (stressrelaterade sjukdomar har ökat med 70 % sedan 2010). Allt fler drabbas så pass att de blir långtidssjuka i sk utmattningsdepression. Sveriges regering ser allvarligt på det hela eftersom det innebär dramatiskt ökade kostnader för sjukskrivning (31 miljarder årligen). Arbetsmiljöverket har på regeringens uppdrag i år uppdaterat den föreskrift som tar upp arbetsgivarens ansvar, Afs 2015:4 avseende den Organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Varför blir man så stressad egentligen? Ja, vad är din förklaring? Beror det på yttre omständigheter eller inre, mer personliga faktorer, både och, eller vad tror du?

Personligen tycker jag att vår fantasi och vårt sinne spelar stor roll. Det vi är rädda eller stressade för har sällan bäring i verkligheten när vi undersöker det lite närmare. Till skillnad från de flesta yttre faktorer så kan vi träna och utveckla vår egen medvetenhet. Vid sekelskiftet rönte Freud stor uppmärksamhet när han hävdade att vi har ett omedvetet inre som påverkar oss. Idag är meditation och mindfulness etablerat – metoder som utgår ifrån att vi alla är så mycket mer än vår kropp och vårt sinne (mind). Det innebär att vi har möjlighet att betrakta det som sker och därmed också välja hur vi vill förhålla oss till och hantera det som händer.

Vi skyller på tiden och gör oss själva oansvariga
Har ni tänkt på hur vanligt det är att referera till tid som en (yttre) omständighet?
Och lika vanligt att vi accepterar det som skäl. Jag har inte tid säger vi, när det egentligen handlar om att jag (omedvetet eller medvetet) prioriterar min tid annorlunda. 24 nya timmar varje dygn. Eller 1440 minuter. Går inte att spara. Går inte att få tillbaka. Hur kan man överhuvudtaget tala om tidsbrist – när det fylls på varje dygn oavsett vad vi gör eller ej? Det är egentligen väldigt hoppfullt. Varje dag är en ny dag. Unikt! Vi kan börja om, pröva nytt eller bara fortsätta.

Vara autentisk
Vad jag önskar är att fler skulle uttrycka det som faktiskt finns där – det egna ja:et – det vi gör eller känner, när vi svarar att vi inte har tid. Tänk om vi alla faktiskt har förmågan att vara närvarande till det som är och talar inom oss och tänk om fler vågade uttrycka det. Tänk vad mycket mer vi skulle kunna uppleva då. För visst ser, hör och känner vi mer när vi saktar ner? Inte bara det som är utanför oss utan även vårt inre visar sig då.

fjäll
Ord och bilder för tid
Bodil Jönsson har givit oss flera ord för tid – speciellt den viktiga ställtiden. Jag tycker om historien om indianen som har åkt tåg och som när han kommer fram sätter sig och väntar på att själen ska komma ikapp. Eskimåerna har många begrepp för snö. Vi skulle kunna ha många för tid. Arbetstid, fritid, mertid, övertid, flextid, ledig tid, arbetstidslagen. Ibland, när vi är i ett flow, står tiden stilla och vi känner inte av den alls. Beroende på vad vi gör och upplever kan tiden rusa, rinna iväg eller så går vi i väntans tider. Vi kan också vara på exakt tid (punktlig) – visst är det lite roligt när man tänker på det. Exakt rätt. Eller mer skämtsamt ”Time is just a magazine.”

Tiden kan beskrivas som linjär med start och stopp eller som cyklisk, som solen som går upp och ned varje dag eller som vår ”biologiska klocka” som talar om för oss när vi behöver äta och sova. Jesus hade 12 lärjungar, vi har 12 månader, 12 timmar på klockan, 12 djur i zodiaken. Livet kan delas in i sjuårscykler för att markera de lite större uppgifterna vi har att möta. Livets trappa symboliseras med uppgång och nedgång, vid ett visst läge står vi på toppen. Någon berättade en gång att de ryska gummorna symboliserar tid: den yttersta stora – året, sen vidare inåt kvartal, månad, vecka, dag, timme, ögonblick. Nu för tiden pratar vi om livspussel – att få ihop alla bitarna – vilka de nu är – när så mycket är möjligt. Coacher använder sig ibland av livshjulet för att både illustrera hur en dag används samt hur man mer medvetet skulle vilja ha det.s

Ökad effektivitet
Och sen finns förstås det förstås en uppsjö av effektivitets & tidsplaneringsverktyg, så att vi hinner mer eller hinner det vi vill eller åtminstone så att vi har en viss kontroll över det hela. Tror vi. Vem befinner sig inte ”råtthjulet” då och då – utan möjlighet eller mod att hoppa av? Snabbare blir mottot… Om vi inte har lärt oss att blocka ET (egen tid), har svart bälte i vardagseffektivitet eller t ex använder Pomodorometoden där vi maximerar prestationen under 25 minuter i taget för att sedan vila i 3-5 minuter. Det intressanta med dessa verktyg är att de uppmanar oss att tänka på vad vi vill med våra liv.

Klocka eller intuition
Helt andra sätt att bemöta tiden är att ändra sitt förhållande till tid. En coachkollega berättade att han har en antik vacker klocka i sitt samtalsrum som bara visar rätt tid två gånger per dygn. Den inger en positiv och avslappnande effekt och kunderna tränas i sin intuition istället.

sandslott

Övningar & frågor
En annan övning är att betrakta sitt liv som om vi har det bakom oss – vad vill vi kunna säga om vårt liv? Gick det bara? Eller var vi med och skapade det? Hur vill vi bli ihågkomna? Ju äldre vi blir desto mindre tid har vi kvar (även om vi blir äldre och äldre). Det kan upplevas som att tiden är kort, att det är lite tid kvar. Det blir vi även påminda om när någon dör hastigt mitt i livet, för tidigt, säger vi ibland. Vi vet inte när. Ingen vet. En del hinner till och med dö innan de föds.

Så nu – ett ögonblick i sänder – vad vill du göra nu? Vad är viktigt för dig? Vad vill du uppleva?

Jag uppmuntrar dig att ge frågan lite tid – att ha den med dig när du tänker på nya året.
Om du lyssnar noga – vilka förändringar skulle göra dig, familjen och/eller organisationen gott? Vilken intention vill du ha för ditt liv? Vill du ha support i den processen är du varmt välkommen att höra av dig.

Stockholm 22 december 2016

Anna Eriksson,
ICF Master Certified Coach
0733-508 507, anna@avalona.se