I våras öppnades Mother i min närhet. Stort – 400 platser. Beställning på en i-pad. Hämta maten själv i ”luckan”. Inget socker. Alltid en smakrik och god vegetarisk buffé förutom kött och fisk. Jag blev nyfiken på mannen bakom konceptet. Han, vars flaggskepp brann ner för ett antal år sedan, som har en (utifrån sett) aldrig sinande kraft att öppna nya krogar. Vem är han och hur leder han?
Jag går till Mother för att få tag på honom. Han är där – så klart visar det sig. Står bakom disken och förbereder något inför lunchen en stund senare. Vi bestämmer tid en eftermiddag veckan därpå. Får vänta en stund, han måste prata igenom något med Danyel först. Väl på plats är han helt fokad. Vi kör!
Hur det började
Melker Andersson är uppvuxen i ett akademiskt hem i Bergslagen, med en mamma som lagade kopiösa mängder basmat till de tre idrottande sönerna och en pappa som var rektor.
Ledarskapet började när Melker tog på sig olika ledar- och tränaruppdrag inom idrotten. Han har alltid tyckt att det är kul att vara ledare, att ta täten. Har tydliga bilder av hur han vill ha det i de flesta lägen. ”Jag bygger erfarenheter och är väldigt nyfiken.” Han är en tävlingsmänniska som vill driva riktigt bra krogar.
Yrkesvalet
Att det blev just restaurang hängde ihop med att kock var ett yrke som fungerade att försörja sig på när han var nere i Alperna och åkte skidor. Han fick gehör för sitt yrkesval hemifrån. Hans pappa, som inte lever längre, såg tidigt att Melker var en praktiker, att han var kreativ och ville jobba skapande med händerna. Efter utbildningen ville han förkovra sig och lära av de bästa. Jobbade bl a på en trestjärnig restaurang på Rivieran. Tiden i Frankrike skolade honom med väldigt tydligt ledarskap och en väldigt tydlig hierarki. Melker gillar det, berättar han. Han mår bra i den typen av företag.
Tydligt ledarskap
Tydligt ledarskap saknas i många svenska bolag, som om det är fult att vara det, är Melkers upplevelse. Själv tror han på tydligheten – en chef som styr – har visioner, tankar och idéer. Behöver inte kunna allt, men vara trygg och kunna lyssna på medarbetarna. Vara tydlig med vad som accepteras och vad man kan rucka på. Slarv och nonchalans accepteras inte.
Melker berättar att han ser rött när det gäller droger. De hade en incident i somras där de hittade kokain på en personaltoalett. Han tog in alla dagen därpå och läste lusen av dem. Allt i linje med den egna uppväxten där det var tydligt vad som var rätt och fel. Hans farfar var polis i Krokom och pappan en auktoritär rektor. ”Jag är superskolad, verkligen formad i det.” Att ta på sig rollen som ”the leader” innebär en utsatthet i form av ständig bevakning och mycket kritik. Det går inte att gömma sig.
Intensiv, iakttagande och styrande
Så beskriver Melker sitt eget ledarskap. Väldigt noggrann, väldigt detaljfokuserad. Väldigt lite strategisk. Här och nu väldigt mycket. Ja, ni förstår – det är väldigt mycket. Det kan vara jobbigt och inte passa alla, det inser han. Melker bygger sitt ledarskap genom att vara nära organisationerna och köra med teamet. Det är väldigt platt, men ändå inte förklarar Melker. Han kan inte leda uppifrån och han behöver leda med teamet.
Utmaningarna
Jag undrar hur han klarar av att leda så i detalj när han har så många restauranger (10-11 är det nu eftersom de håller på att öppna Vigårda lite då och då). Hans strategi är att vara där problemen finns och de skiftar. Duktiga delägare och kockar sköter restaurangerna. Just nu är det Mother – här kör de ”blåljusnivå” för att få ordning på arbetssätt och drift.
Med trettio års erfarenhet ser han snabbt utmaningarna. Den stora utmaningen nu är att få Mother att bli bra. ”Jag måste vara stolt över mina ställen. Det kan ju hända att man inte hamnar rätt från början – då får man fixa till det. Vi bygger om redan efter sex månader. Vi lär oss varje dag.” Melker är snabb i besluten som kommer från hjärtat och magen. En viktig förutsättning för att det ska bli bra är att han själv är övertygad, gillar det och tycker det är roligt. Det måste komma inifrån, säger Melker. Han vill komma framåt, lösa problem snabbt, inga långa processer. ”Man har inte tid att bygga på listan med miljoner grejer. Det måste bort, så jag kan kryssa för. Och då måste man ha tempo.”
Det ska inte vara enkelt att öppna krogar med nya upplägg, fortsätter han. Vill man vara safe kan man öppna brasseri. Men det är inte Melkers stil. Han menar att man måste våga. Livet bygger på att ta ut svängarna och våga, få nya erfarenheter. Redan i tonåren bestämde han sig för att ha ett oregelbundet liv fullt av upplevelser. Som tävlingsmänniska är hans dagliga kamp att driva bra krogar. Det måste finnas utmaningar – annars skulle ju alla ha tretton krogar om det vore så enkelt – och så jämför han med att springa världsrekord på 100 meter. Det måste vara svårt! Han betraktar sig dock som en medgångskille (då fungerar han väldigt bra).
Vid motgångar är det värre och dom har kommit först nu. Med så många öppnade krogar förstår han att det måste komma någon gång. De här sista sju månaderna är det han själv som har mått allra sämst, så pass att han har funderat på att sluta som krögare. Droppen rinner över när en kund ser det som en rättighet att skälla ut honom för att det är krångligt med paddorna. Det är ingen rättighet – man kan gå någon annan stans om man inte gillar läget – det här är hemma hos mig, säger Melker. Jag betalar hyran och jag betalar min personal. Det är inte ok att komma hit och skrika. Jag är ju också bara människa, är invert efter en natt med bara några timmars sömn och behöver också en klapp på axeln. Melker räddar sig med att säga: man måste ju få prova, man måste ju våga! Det måste finnas plats för nya idéer i ett samhälle! Det skulle vara tråkigt att bli ihågkommen som en fegis. Det gäller att inte ge upp.
Balans i livet
Melker gillar pulsen och drivet. ”Nu kör vi!” Det kommer från idrottsbakgrunden menar han. Han tänder till och gillar att fightas med utmaningar. Han spelade mycket handboll, fotboll, bandy, pingis och skidor. Just skidåkningen har han tagit upp igen. Han var med i Alliansloppet, en stor rullskidstävling nyligen. Skidor är Melkers yoga och avkoppling. Eller så åker han ifrån Sverige, i Stockholm går det inte att vila tycker han.
Han skulle vilja ha en mellandepå, ett rum man kan gå in i få bort allting, innan man åker hem. Han får inte ta med sig ”sopbilen” hem. En boxboll kanske…
Att få folk att flyga
Melker brukar säga – var aldrig nöjd. Men så ändrar han sig och säger att det är fel egentligen för det låter så trist och menar på att man måste visa sig nöjd med medarbetarna. Men för sig själv menar han, måste man tyvärr vara lite missnöjd och leta fel, jobba med utveckling hela tiden. Det går inte att göra på någon annat vis för att få ett företag att fungera. Han ställer höga krav och tycker egentligen att det är en självklarhet. Sen måste man få personalen att flyga – det är vad det går ut på, fortsätter Melker. Efter Fredsgatan var det många som flög när de slutade och öppnade egna krogar – Lux, Vassa eggen, Paul Svensson. Men det är ändå något som Melker ser som en utmaning och skulle tycka vara magiskt att kunna – att få folk att höja sig över sitt eget snitt – vara en ledare som får ut mer av sina anställda.
Melker är snabb på att gilla vissa – de får en enkel resa, de kan han skjutsa som *. Andra hamnar i periferin. Han erkänner att han inte har tid med sin personal. Han är i steget hela tiden. Jag kan inte springa runt hela tiden, jag kan inte springa ifrån dem… tänker han högt.
Partnerskap
Danyel Coyet anställdes som kock på Fredsgatan och var sedan Melkers ”commis” när han tävlade i Bocuse d’Or 1995 (och vann silver!). Sedan dess har de kört ihop. Över 20 år! Han beskriver att de har mycket respekt för varandra trots en åldersskillnad på tio år. De känner varandra utan och innan, gör mycket ihop, pratar mycket. Jobbar gemensamt med att lösa problem och de saker de håller på med. Restaurangerna har de delat upp emellan sig. Vi är väldigt samspelta, säger Melker. Det är unikt i branschen att köra så länge ihop.
Det säger antagligen något om att Melker har prioriterat jobbet framför familjen. Privat är situationen komplex med barn från två tidigare förhållanden och nu ”hyfsat” nygift. Det blir lite rörigt erkänner han. Speciellt i den här branschen med vårt sätt att jobba. Han känner sig ändå lyckligt lottad och ser det som något man får lösa dag för dag.
Gastronomi & glädje
Namnet Mother syftar på Moder jord. Den envisa tanken som de nämner på sin hemsida handlar om att laga mat som också är bra för kroppen – inte bara har god smak, utseende och är kreativ. Både Melker och Danyel mådde dåligt och kände att de inte kunde leva så som de gjorde med att äta fel, slarvigt och sent. De insåg att de behövde göra något åt det. Som kockar var det viktigt för dem att få med gastronomin och glädjen, inte bara servera hälsomat (som historiskt sett inte är så god enligt Melker – men här är den det! min anmärkning). Med en lokal som rymmer 400 är det inte helt enkelt att bli identifierad med fest & ambitiös/gastronomisk matlagning.
Nu efter ombyggnationen (där den större delen har gjorts mer intim och har bordsservering) så hoppas Melker på att det är tydligt att hit kan man gå även på kvällen och att det är ok att äta gott, beställa goda viner och parta till. De har gjort om menyn, nu finns det mer möjligheter, man kan äta på lite olika vis. Melker är mycket mer nöjd nu. Han känner att det är mycket mer Danyel och han i stället nu. För Melker räcker det. Förra veckan – första kvällen då de hade bytt menyerna – så kände Melker sig så * nöjd trots att det hade varit superslitigt. En skön känsla som han aldrig hade uttryckt för 5-6 år sedan.
Var mer nöjd och sluta gnälla
Jag frågar vad Melker vill framföra som slutord. Han återkommer till nöjdheten. Han svarar att han tycker att Sverige är ett fantastiskt land att vara chef, ledare, bo i och ha familj. Han gillar svenskar och Sverige och säger att han är väldigt svensk. Han tycker vi är lyckligt lottade och borde vara mer nöjda, även om han förstår och blir berörd av att många har det tufft.
Jag gillar det. Jag tycker att det är varje människas eget ansvar att skapa ett liv som man älskar och känner sig tacksam för. Det syns i Melkers ögon – de ler nästan hela tiden, även när han har berättat om sina utmaningar. Det gläder mig. Han som vågar! Jag önskar hela gänget stort lycka till!
Stockholm 7 september 2016
Anna Eriksson, ICF Master Certified Coach
Avalonas vision är att öka glädjen, effektiviteten och samverkan för Vd:ar, chefer och deras ledningsgrupper.
