Varför är det viktigt att känna sig själv?
Ingen vill väl säga att den är ett offer. Ändå ser vi dagligen exempel på det – vi kan inte riktigt styra vår lust efter viss typ av (onyttig) mat, eller lättja eller uppgivenhet – inte göra det som känns jobbigt i ögonblicket, att klara av det lilla extra som krävs för att komma över krönet.
Så nöjer vi oss med livets gilla gång, sätter inga mål, utvecklar inte mästerskap och tycker kanske att någon annan ska ta mer ansvar. Vi ser många exempel i media hur högt uppsatta ledare har tappat greppet om vad som är lämpligt och de faller också som offer för sin egen omedvetenhet. Nu hårddrog jag det hela – men visst kan vi alla känna igen oss i något av exemplen?
Exemplen på motsatsen finns i lika hög grad. Människan har i alla tider sökt svaren –
Vikki G Brook som i en avhandling har kartlagt coachingens historia går tillbaka till både österländska och västerländska filosofer, bl a Sokrates & Buddha – båda födda före vår tidräknings nollpunkt. Freud slog igenom i början av 1900-talet. Tänk bara så många som idag på eget initiativ går i terapi och dessutom betalar den själv. Efterföljaren coaching är om möjligt ännu större. Redskap inte bara för att bearbeta utan också att utveckla och förverkliga sig själv. Och det fortsätter. Nyligen har t ex en ung man, Riley Dane i Canada, förverkligat en dröm han haft sedan han var barn – att få göra en film och att förändra världen. I filmen får vi möta 21 personer som delar med sig av vad överflöd är för dem. Se mer i The Abundance factor.
Visst är det skönt att förstå varför man gör som man gör och i stunder av klarhet kunna välja fritt, istället för att automatiskt göra som föräldrarna gjorde. Tänk vilken frihet! Vilken frihet att kunna skapa upp ett liv så som man själv önskar leva det. Ett personligt ledarskap! I det ingår att kunna hantera sin hälsa och sitt mentala, emotionella och andliga tillstånd. Den första byggstenen och ett måste för alla som vill vidare till ett professionellt ledarskap för fler än en själv.
Hur väl känner vi oss själva?
Testa dig själv: Vilka är dina värderingar? Vilka är dina styrkor? Vad är din personliga vision? Vad är orsaken till att du inte redan har det du vill äga, vara eller göra? Vad vill du som ledare påverka i världen? Hur skattar du din energi på en skala 1-10 där 10 är högst?
Ja, nu när det är så lätt och tillgängligt så tycker man ju att vår medvetenhet generellt borde vara ganska hög. Det pågår en mycket intressant studie kring detta just nu i Sverige – Simon Elvnäs på KTH har filmat chefer på möten och kodat deras synliga beteenden. Resultatet visar stor diskrepans mellan vad cheferna tror att de gör och vad de gör i verkligheten. T ex tror cheferna att de ger återkoppling (något medarbetarna gärna vill ha) 40 % av tiden, men i själva verket är genomsnittstiden för det 0-2 %! Det går att förändra! Att bli medveten är det första steget.
En förklaring till detta resultat kan vara att vårt omedvetna, det som finns under ytan, är så gigantiskt mycket större (ca 95 %) än det ovanför – det vi är medvetna om. Det är få förunnat att nå klarhet inom sin livstid.
Medicine och filosofie doktor David R. Hawkins har under decennier mätt energinivåer på det mesta i världen – människor, religioner, litteratur etc (Power vs Force – The Hidden Determinants of Human Behaviour). Skam/skuld, sorg, rädsla och ilska är exempel på låg energi. Han menar att vi som lägst behöver vara i kontakt med mod för att på egen hand ha motivationen att utvecklas. Vidare talar han om följande kärnprinciper: kärlek är mer kraftfullt än hat, sanning gör oss fria, förlåtelse är frigörande för alla inblandade, ovillkorlig kärlek är helande och fred är essencen i livet.
Några som också tar upp det omedvetna är psykologerna Joseph Luft och Harry Ingham som skapade modellen Joharis fönster på 50-talet (i USA) – ett verktyg för att förbättra självinsikten och kommunikationen människor emellan. I en fyrfältare har de kombinerat det yttre (vad andra ser) och det inre (egna) perspektivet med det medvetna och det omedvetna. Fyrfältaren visar att en del av det vi själva är omedvetna om ser andra tydligt. Det innebär att vi har nytta av att be andra om hjälp. Modellen visar också att vi själva vet saker (om oss själva) som vi medvetet håller hemligt för andra. Om vår fasad är för stor blir människor vi möter osäkra på oss och amygdala (en del av hjärnan) sätter igång och funderar – är det här en vän eller en fiende? Sällan det vi vill, eller hur?
Hur lär man känna sig själv mer?
Ja, hur gör du? Hur mycket tid och engagemang lägger du på att förstå dig själv och andra?
Hur ofta utvärderar du och lär av dina misstag? Hur nyfiken är du?
Jag som har ägnat merparten av mitt vuxna liv åt personlig utveckling vet att det finns oändligt många vägar. Jag har provat mycket och jag ställer ofta frågan – var finns den mest spännande läraren i världen? Vem har högst energi nu? Hen vill jag träffa och lära av för att i nästa led dela med mig av det till dig. Här får du några exempel.
Tjattret skulle man kunna kalla alla våra negativa och dömande tankar som kommer från vårt sinne (eng mind). Det mesta lärde vi oss som barn, innan vi började skolan. Tjattret är inte vårt sanna jag även om det gör sitt bästa för att överrösta och vilja bestämma. Genom att meditera – bevittna det som händer – så kommer vi snabbt att inse att vi är något mer än våra tankar och därmed kan vi då välja hur vi ska förhålla oss till detta tjatter och medvetet välja ett annat fokus.
En sak är väldigt uppenbar och det är att det är mycket lättare att se vad andra gör för fel – hur de borde vara annorlunda! Byron Katie har tagit fasta på det. I sin enkla 4-frågors metod, the work, så börjar man med att ”döma sin granne” – gärna så mycket som möjligt – för att sedan ifrågasätta hur sant påståendet är, hur man känner sig när man tänker tanken och vem man är utan den. Här finns allt material vi behöver! Varenda gång vi går igång känslomässigt på någon annan är det något inom oss själva som ännu inte är läkt från vårt eget förflutna – men vi projicerar ut det och ser det i någon annan. Någon som liknar vår mamma eller pappa eller någon annan betydelsefull person under vår uppväxt. Perfekt signal med andra ord för den som vill frigöra sig och lämna sitt förflutna där det hör hemma.
Ett annat sätt är att omprogrammera sin hjärna. Det kan man t ex göra genom att träna på positiva tankar och handlingar – något litet varje dag. Shawn Achor, som är en av de ledande forskarna på området, har bl a sett i sina studier att produktiviteten ökar med 30-40% hos den som är glad. Att vi känner oss trygga med andra människor är också viktigt liksom hur vi uppfattar stress – som ett hot eller en möjlighet. Vi kan välja hur vi uppfattar saker och ting mycket mer än vi kanske tror. Och vi kan hjälpa varandra genom att vara öppna, ärliga och hjälpsamma.
Uppskattning är ytterligare ett sätt att lära känna sig själv. Alla vill ha mer av det!
Det finns numera många studier som visar det positiva sambandet mellan trivsel, arbetsglädje och produktivitet – hur det ökar i en uppskattande kultur. Uppskattning är ett verb – det är något vi alla kan göra varje dag. Tacksamhet är en känsla som ofta följer den handlingen.
Sist men inte minst vill jag ta upp möjligheten att lära känna sig själv genom att ta sig tid att lyssna på sig själv och framförallt på den inre rösten – den som ofta är lite lägre och som kan vara lite blyg och inte så lätt visar det sig bara för att man för ett ögonblick vill höra. Ha lite tålamod och du har tillgång till din egen guldgruva. Drömmar är också en slags inre röst – kungsvägen till det omedvetna enligt Freud och till integration enligt Fritz Perls (gestaltterapins grundare).
Jag har upptäckt att jag tänker bättre och djupare när någon annan lyssnar uppmärksamt och engagerat. Någon som frågar och vill veta mer. Det hjälper mig att gå djupare och komma i kontakt med vad jag vill och tycker – med min inre autentiska röst. Livet igenom ställs vi ju inför nya frågor och utmaningar – det är mycket vi inte vet och därmed behöver tänka på hur vi ska ställa oss till olika händelser i livet. Som VD och chef – ja som ledare i ditt eget liv och för andra är det högst nödvändigt att du är förankrad i var du själv står i olika frågor och värderingar. Vem har du som lyssnar på dig? Vilka hjälper du att tänka djupare genom att lyssna engagerat?
Stockholm, 2016-03-12
Anna Eriksson,
ICF Master Certified Coach, fil kand beteendevetare
0733-508 507
