I min roll som VD-coach kontaktar jag då och då VD-ar och undrar om de är intresserade av att samarbeta med mig som professionell coach. Ett inte helt ovanligt svar är att styrelseordförande fyller den rollen.
Av den anledningen var det extra intressant att en VD, som jag nyss avslutade ett längre coaching samarbete med, just tog upp skillnaden med vad en styrelseordförande kan ge jämfört med en coach. Genom att berätta respektive fråga, var en aspekt. En annan att styrelseordförande ofta har varit VD men sällan coach. Coach är ett yrke med sin specifika kompetens att lyfta fram VD’s egen förmåga och kraft att hantera olika utmaningar och hitta nya lösningar.
Nämnda VD har en mycket god relation till sin styrelseordförande. Hans uppfattning är att det är få styrelseordföranden (och han känner många) som skulle klara av den ”kärnfullhet” som han har fått i coachningen. Som klarar att lyssna på djupet, följa var och vem VD är (som inte behöver egen uppmärksamhet), vara jobbig och besvärlig vid behov, ge utrymme för HUR-frågor, som förstår värdet av att sortera egna tankar som ett sätt att förstå och lära känna sig själv. Få VDar ger sin styrelseordförande den öppenheten, trots allt finns det ju ett beroendeförhållande.
Hur resonerar du, VD eller styrelseordförande, i denna fråga?
Hälsningar från Anna Eriksson, ICF Master Certified Coach
Blir du nyfiken och vill prova så maila mig så träffas vi!